ydringer

I lördags hade vi några vänner över på middag. De har barn i Axels och Elsas ålder och det var fullt röj större delen av kvällen. Visst kunde vi sitta ner och äta lite mat, men barnen hade lite för mycket spring i benen för att kunna sitta stilla. De busade och lekte och hade jätteskoj.  När det till slut började bli lite för mycket satte jag på Puhs film om Heffaklumpen. Då stannade leken upp och de satt stilla som små ljus - ett litet tag i alla fall.