ydringer

* Rensat i lådorna med barnkläder i stora garderoben + slängt ut sådant som inte ska vara där.
* Lagt alla mina gardiner som ligger i ett skåp i en snygg, vit kartong och märkt den med "GARDINER".
* Städat ur och torkat alla lådor i köket - slängt det som jag inte använt sedan vi flyttade hit.
* Plockat ut allt ur skafferiskåpet och slängt sådant som varit öppet alltför länge eller till och med hade passerat bäst före datum.
* Tvättat tre tvättar.
* Läst fem sagor, lagt tre pussel, byggt en legobil, spelat ett spel.
* Gått en powerwalk på en halvtimme med Lotha.
* Tittat på Axel när han kört varv på varv med sin fyrhjuling.
* Suttit vid datorn.

Planerar fortfarande att göra:

* Rensa i hörnskåpet i köket.
* Gå igenom barnens leksaker och lägga undan en del.
* Bädda rent i sängarna.
* Färga håret.
* Sitta ännu mer vid datorn.
* Läsa ännu fler sagor.

Idag är det 5 år sedan jag och Andreas låg på BB i Västervik med en alldeles ny liten varelse i famnen. 03.28 på morgonen föddes vår underbara, älskade och mycket efterlängtade son.

5-årsdagen har redan blivit firad, både med släkten här och med barnkalas, som var i söndags. Idag sjöng vi för Axel på morgonen innan jag åkte till jobbet. Han fick lite presenter, bland annat en bana för HotRod-bilar och en riktig verktygslåda med riktiga verktyg. Mycket uppskattat och Axel sade att han var sååå lycklig.

När jag kom hem från jobbet hade Axel beställt våfflor att äta, så det gjorde vi. Strax innan 16.00 kom morfar och farmor och farbror Kristofer för att fira lite. Av farmor och morfar fick Axel en crosshjälm och en skyddsjacka... till vad kan man ju undra???

Axel fick ta på sig skydden och så gick vi ut för att "känna om han frös i dem". Han frös inte. I garaget hittade han vår stora present till honom - en fyrhjuling. Axel blev först helt stum. Han bara stod och tittade på fyrhjulingen, som om han inte kunde förstå att den faktiskt var till honom. Men det var den ju.

Han kör som om han aldrig har gjort något annat. Fast ändå respektfullt och försiktigt. En gång fick Andreas använda fjärrkontrollen för att stänga av fyrhjulingen. Axel gasade på lite väl mycket rakt mot pumphuset. Fast han styrde undan och hade nog klarat det själv i alla fall.

Ja, så är första jobbveckan gjord. Uschanamejen. Det var lite kaos på jobbet. Halva styrkan hade ingen arbetsplats att sitta på när vi kom dit i måndags. De tillfälliga paviljongerna som de skulle sitta i under ombyggnaden hade inte kommit. Inget fanns. Uppe hos oss på Kvarnängsgatan var det också kaos. Möbler stod lite överallt, det dröjde ett tag innan vi kunde lokalisera våra pallar och skrivbord, som vi trodde skulle stå där redan, men som stod kvar i garaget. När vi väl fick dit allt så blev det en himla massa kånkande. Vi fick också möblera iordning tre klassrum, bära bokhyllor och lyfta skåp. Kanske inte riktigt en lärares arbetsuppgifter, men men. Om alla hjälps åt och man struntar i att klaga över allting så tror jag ändå att det här året kommer att bli uthärdligt.

Det tråkigaste är dock att vi kommer inte att få någon uppkoppling till datorerna förrän i september. Det kommer att bli lite jobbigt. Ingen dator över huvud taget. Bara hemma.

Vi ligger i startgroparna för en köksrenovering. Eller, det är bara planerarstadiet än så länge, vi har inte ens bestämt oss för vilken kökstillverkare vi ska använda oss av ännu. Vi har länge tänkt att det nog kommer att bli IKEA med deras Duvbo-luckor.



Men nu har jag upptäckt att Marbodal har ett hörnskafferi med i sitt urval. Det har inte IKEA. Då skulle vi ta den här luckan:



Tyvärr är det så att jag nog är mer förtjust i IKEAs luckor, men de har inte något hörnskafferi som lösning och det har jag alltid velat ha.

Det finns tre saker jag alltid har velat ha i ett kök:

1. Hörnspis
2. Hörnskafferi
3. Köksö

En köksö finns det ingen levande möjlighet att jag skulle kunna få i vårt kök. Om vi inte bygger ut. Och det finns nog ingen levande möjlighet att jag skulle få Andreas till att bygga ut köket när vi nu har kommit överens om att bara bygga ut badrum/tvättstuga. Tyvärr. Men en hörnspis och ett hörnskafferi skulle kunna fungera. Kanske.

Idag har jag bakat bullar inför det första av Axels 5-årskalas nu på söndag. Det är några släktingar som kommer och Axel längtar, längtar, längtar tills det ska bli kalas.



Nästa helg blir det barnkalas och Axel har själv bestämt vilka han vill bjuda. "Ebba, Jakob, Albin och Ludde... och ALLA deras syskon." Det blev svaret när jag frågade vilka som han ville bjuda. 

Idag har vi varit och hälsat på vid barnens nya förskola. Axel var förstås mycket tveksam. Nya barn, nytt ställe. Då trivs INTE Axel. Han ville inte ens gå ur bilen till att börja med, men väl inne insåg han att en del av fröknarna var ju desamma och många av barnen kände han redan. Så efter ett tag släppte han min hand och började leka med de andra. När det var dags att gå hem ville varken han eller Elsa gå. 

Elsa började leka direkt. Och hon hittade till och med en ny kompis - som hette Elsa hon också. De bara fann varandra på stört. Det var skoj.

 

Jag förundras fortfarande över det här regnet. Vi kom hem från världens varmaste och soligaste semester i lördags. Och sedan dess har det varit ca 15 grader och regnat hela tiden. Det har till och med varit storm. Kände vädret på sig att vi var färdiga med sommaren? Det verkar så i alla fall. Egentligen kunde vi lika gärna ha bokat den här veckan på Öland, men turen gjorde så att det slumpade sig som det gjorde. Underbart.

På måndag är det dags för jobb igen. Muttrar lite för mig själv. Det är ju så skööönt att vara hemma och bara sköta sitt eget. Men, barnen vill väl tillbaka till dagis igen, efter att ha varit hemma i 9 veckor. Tillbaka till vardagen.

Nu har jag lagt in bilderna från semestern på Öland. Här kommer ett litet smakprov:

Elsa leker på Lådbilslandets äventyrsbana


Åker tåg på Lådbilslandet


På Saxnäs strand. Ölandsbron långt i bakgrunden


På väg in till Borgholm. En väderkvarn i bakgrunden


Hoppar studsmatta


Hej vad det går