ydringer

Ja, imorgon är det den 1:e advent. Jag har pyntat och bakat hela veckan känns det som. Nu luktar det Grumme Citronsåpa i hela huset efter att jag och barnen har skurat golven. Eftersom Axel högg tag i vår enda golvmopp och vägrade släppa den så har jag och Elsa knäskurat istället.

Utomhus är det pyntat, även om det känns lite trist att se den stökiga altanen med ett köksbord och diverse skräp på. Jag borde ha tagit bort den grön- och vitprickiga vaxduken som legat där sedan i somras också... men jag kan inte hinna med allt.

Vi har i alla fall dekorerat med granris längs med altanräcket, det står en belyst adventsgran på gräsmattan och en belyst liten adventsen i kruka. Jag har hämtat tallris och dekorerat med och bundit en granriskrans som hänger på dörren.

Inomhus har alla julgardiner kommit upp och stjärnor och ljusstakar. Det är dammat och rent överallt och när jag ändå höll på slängde jag upp alla änglar och annat julpynt som finns också. Ja, det ska nog bli jul i vårt hus också :-)

Men imorgon är det 33-årskalas :-)

Jag lovade ju lite bilder på köket och här kommer det. Det saknas några handtag på en del skåp. Det beror på att vi ångrade oss angående vilka handtag vi skulle ha och beställde nya. Hoppas de kommer hem snart. Sedan måste valvet in i köket målas och så ska alla lister upp. Förhoppningsvis är det klart relativt snart.

Ja, jag är ju en lyckligt lottad människa som kan säga att det äntligen är helg fastän det bara är lördag. Jag älskar att ha mina fredagar lediga. Det blir så mycket mer av själva helgen då. Särskilt en sådan här helg då Andreas är ledig hela tiden också. Det är lyx.

Våra planer för helgen är dock rätt så omfattande. Andreas ska självklart hålla på med köket (som förresten snart är färdigt, jag ska ta kort i helgen och lägga upp) medan jag ska:

* Göra ost (tillsammans med svärmor - hon gör och jag hjälper till)
* Tvätta, stryka och stärka julgardiner
* Plocka granris och lingonris och göra kransar
* Baka lussekatter
* Baka tårtbottnar
* Städa
* Kolla så att adventsbelysningen funkar
* Dra med mig Andreas ut i skogen och hugga adventsgran (eller så får han gå och göra det själv)

Fast det är mysigt med allt det där pysslet tycker jag :-)

Ja, idag var vi bjudna på barnkalas hos "grannen" i Misterfall. "Grannen" bor 5 kilometer bort, men i alla fall. Så är det när man bor på landet... Barnen har haft jätteskoj och busat en massa. Det var mycket spring och stoj, skratt och lek. Sedan fick de ju korv med bröd och fika och glass också, så lyckan var gjord. En kalaspåse blev det också innan barnen skulle gå hem och den innehöll en massa skoj, bland annat en målartavla som Axel och Elsa sitter och jobbar med just nu. Perfekt sysselsättning en superregnig dag som denna.

Trots att det fortfarande ser gräsligt ut i köket så kan man ana hur det kommer att se ut när det är klart. Vi kan nu också stoltsera med en fungerande induktionshäll och pyrolysugn, samt en fungerande diskmaskin. Elektrikern och rörmokaren har varit här. Andreas håller på att sätta upp kaklet, som jag efter lite missöden lyckades få med mig hem igår (jag var och köpte rätt kakel, men så ringde de och sade att de hade gett mig fel sort och jag fick åka och byta).

Det som är kvar nu är att få kaklet färdigt, alla lister på plats och lite finslip. Jag hoppas att det går fort, men det kommer nog ändå att ta tid. Däremot är jag väldigt hoppfull om att det kommer att vara helt klart till min födelsedag den 1:e december (helst till söndagen innan då jag ska ha kalas).

När vi hade ätit frukost idag så ville barnen direkt ta på sig sina kläder och gå ut och leka i snön. Tänk att lite snö kan locka dem så att de tar fram och tar på sig kläder själva, utan något som helst tjat från mamma. De blev så söta i kläderna som de valde att jag var tvungen att ta kort på dem. Elsa är riktigt duktig på att matcha ihop sin outfit :-) Och Axel älskar rött och svart, så den nya tröjan i garderoben var given för hans del.



Väl ute tänkte jag att jag kunde fortsätta med kameran. Vem vet om det kommer mer snö innan jul, så det är bäst att föreviga. Jag körde med barnen och ställde dem i olika poser tills de helt och hållet tröttnade och bara gick ifrån mig.



När barnen tröttnat övergick jag till att ta kort på motiv som inte rör sig så mycket. Inte så mycket i alla fall. Den här lilla istappen hade helt smält bort när jag var klar med den.