ydringer

Elsa har namnsdag idag. igår kom mormor och morfar och farmor och farbror Kristofer hit och fikade tårta och gav små paket. Av mig och pappa och Axel fick Elsa ett Fisher Price nöjesfält. Av mormor och morfar fick hon en bok och en kavel, och båda barnen fick varsin ballong och trolldeg. Av farmor och Kristofer fick Elsa ett par fina strumpbyxor och så fick barnen varsin rallybil.

Tårtan var god med orange rosor på, höstlikt och fint.

Så här fin är vår lilla vovve nu. Själv tycker hon inte att hon är så fin. Hon går omkring och skäms och gnäller hela dagarna.

Varför Lotha har en tratt på huvudet? Hon har ett hål i magen som hon inte får slicka på. Och varför har hon ett hål i magen? Jo, hon stötte på ett vildsvin när hon var ute och jagade i lördags. Det vildsvinet var lite väl närgånget och spetsade vår söta lilla vovve på sina stora fula betar. Så Lotha fick ett hål i magen och var tvungen att åka till veterinären och sy ihop magen.

Nu är det smärtstillande och penicillin som gäller. Sedan får vi se hur hon beter sig när hon väl kommer ut i skogen igen. Stackars lilla Lotha.

Så här söta kan barnen vara ibland. Vi undviker förstås att se att Elsa precis håller på att knuffa bort Axel och att Axels underkäke är på väg ut i det där luriga och busiga uttrycket han får när det är något bus på gång.

Det är i alla fall en grattiskram på 1½-årsdagen som storebror ger till lillasyster. Vi har precis gjort oss iordning för att åka till Linköping och shoppa lite.

Linköping var väldigt skoj. Barnen var på bra humör hela dagen och allt gick smidigt. Det blev en del julklappar!!! Redan, kanske en del tänker, men tänk då efter en gång till, så inser ni nog bara att det är Emeli i ett nötskal.

Idag har Elsa varit på sin 1½-årskontroll på BVC. Naturligtvis klarade hon av den galant. Hon byggde sina klossar, ritade sin klotterbild, sade en del ord, gick utan stöd och allt det där andra som de ska göra. Med lite plus i kanten :-) Hon säger mycket mer än 8-10 ord och hon kan sätta ihop ord till meningar. BVC-sköterskan lugnade oss och sade att egen vilja och egensinnighet är tecken på en fullt normal 1½-åring. Att trotset börjat så smått var också helt normalt. Något man får leva med bara. Oftast är det faktiskt idel solsken vår lilla tjeja ger oss. Även om det är åskoväder ibland också.

Elsa vägde i alla fall 12600 gram och var 85 cm. Stor och lång. Och så fick hon ju sin spruta också. Det var inte något hon tyckte var skoj, men det gick ju över så fort. Vi får se om det blir någon feber om 1-2 veckor av den.

Nu flyttar ju vi i januari och vi ska inte till BVC förrän Axel fyller fyra år. Jag frågade om det, men vi fick, som en positiv överraskning vara kvar på BVC i Vimmerby. Vi har bara två kontroller kvar på Axel och tre på Elsa, så det är ju skönt att inte behöva byta för några gånger bara. Och om det är något man vill fråga om och behöver ringa, så är det till någon man känner. Så det var skönt.

Den här dagen har inte varit den bästa. Jag och barnen har bråkat och skällt på varandra till och från hela dagen. Axel har varit så extremt mammig och vill inte att vi ska vara många meter från varandra. Helst ska han sitta i mitt knä, enligt honom. Det ser Elsa och vill förstås göra likadant. Barnen slåss och jag har huvudvärk.

Men så kommer det sådana ljusa stunder när barnen är så fina och underbara att allt annat känns HELT oväsentligt. Alldeles nyss gick Axel fram till Elsa där hon satt på golvet och var tjurig. Han hade hämtat en av hennes leksaker. "Kom Essa, vi gåj in på mitt jum och lekej, du och jag", sade han till lillasyster, som tog honom i handen och reste sig. Sedan gick de hand i hand in på Axels rum och där sitter de nu och har radat upp en massa bilar, ställt upp en docka och en leksakshäst som åskådare, och kör bil med varandra. Sötnosar.

Igår fick vi veta det som vi har väntat på att få veta i nästan tre år. Det som folk har frågat oss om utan att vi har kunnat ge tillfredsställande svar. Vi fick reda på när vi kan flytta till vårt hus. Arrendatorerna har äntligen lyckats få tag på nytt boende och lämnar ifrån sig nycklarna den 1:e december. Lite snabba vändningar här, med tanke på att vi snart är i slutet av oktober.

Vi kommer inte att flytta innan jul dock, utan ägna december månad åt lite tapetsering och målning - så mycket vi hinner och orkar i tomtemånaden ;-). Sedan flyttar vi i januari.

Spännande och skrämmande är orden jag vill använda för att beskriva mina känslor.

Igår var Axel, jag Susanne och hennes systerdotter Elvira på Busfabriken och gjorde stället osäkert. Det var en jätterolig dag (för alla fyra) med mycket klättrande och hoppande. Jag åkte sliderutschkana med Elvira och, som ni kan se av bilden nedanför,  var det en hisnande upplevelse. Axel gillade att stå vid luftkanonerna och skjuta bollar, medan vi andra stod nedanför och matade upp bollar till honom. Elvira pratade sig varm om den blåa rutschkanan när vi åkte hem (finns ej med på bild) och Axel tyckte det var mysigt i hoppborgen. Allt var bra och trevligt.

Efter Busfabriken åkte vi till Toys R Us, där barnen hade fått varsin hundralapp att handla leksaker för. Det var en upplevelse i sig, bara det. Efter en lååång stund hade Axel valt ut en lastbil med borrmaskin till som man kunde montera isär plus en liten sjukvårdsbil. Elvira köpte en docka och bokmärken.

Mycket trötta, men också mycket nöjda med dagen, kom vi hem strax efter klockan sex på kvällen.

I helgen har jag och barnen sovit över mitt ute i skogen. I ett hus då förstås, men huset ligger mitt ute i skogen. Där fanns även en kompis till mig och två kompisar till barnen. En tjej på 4½ år som Axel tycker om att leka med och en till tjej som är en månad yngre än Elsa.

När man kommer till ett hus där det bor två tjejer så kan man kanske inte förvänta sig att det finns så mycket bilar. Axel tyckte att det var väldigt konstigt. Att ha så mycket leksaker som tjejerna har, men knappast några bilar. Allt som allt hittade han två bilar och en fyrhjuling. Mycket indignerad undrade han var de gömde resten av bilarna. Då vi inte hittade några fler så nöjde han sig helt och fullt med att leka med leksaksstrykjärnet (något han för övrigt påpekat att han önskar sig i julklapp) och att leka restaurang tillsammans med kompisen.

Vi var även ute en hel del och busade i skogen, något som är mycket populärt.

Myspys på kvällen var det också. Bollibompa och en stor skål med godis. Kan det bli så mycket bättre?