Sytagen... igen
Jag tycker väldigt mycket om att sy. Det blir mest barnkläder, men även lite heminredningsdetaljer, som en duk, ett lapptäcke eller liknande :-)
För ett tag sedan flyttade min mormor till ett äldreboende. Det ledde till att hennes hus rensades ut och jag fick bland annat ta hand om en låda med gammalt sänglinne med spetsar och monogram. Jag har haft den där lådan ståendes ett tag utan att riktigt veta vad jag ska göra med den. Ett tag funderade jag på att sprätta loss spetsarna och sy fast dem på dukar, men... nja, ville inte riktigt göra det.
Därför tog jag häromdagen tag i det hela. Jag tvättade lakanen först i klorin för att få bort det gulnade (det fungerade jättebra) och sedan i en varm vittvätt. Efter det matchade jag ihop dem så gott det gick storleksmässigt och sydde ihop dem till påslakan helt enkelt. Varför inte använda dem som det (nästan) var tänkt? 
Fina va? Notera monogramen på bilden nedan. MJ är min mormors (Maj Johansson) och AB är min mormorsmor (Alma Björklund)
Utvecklingssamtal på dagis
"Fröken" tyckte i alla fall att barnen anpassat sig väldigt bra på den här korta tiden som de har varit på daigs. Ja, Elsa har det förstås aldrig varit några problem med, sade hon och skrattade. Hon tar för sig och lite till. Axel är mer avvaktande, men han är väldigt social. Han vill jättegärna vara med och leka, men är försiktig och tar in situationen innan han dyker in. Han tyr sig mycket till fröknarna och det verkar som om han känner sig trygg i dagissituationen. Som många vet så var det Axel jag var lite orolig för när de skulle börja på dagis. Men det har gått bra och han trivs bra. Det finns en kille som han gärna leker mycket med och när vi kom idag såg den killen att vi kom genom fönstret. Han sprang ut och öppnade grinden och sade att han saknat Axel.
Ja, hemma leker de för fullt dagarna i ände i alla fall. Bråkar och slåss, pussas och kramas. Allt om vartannat.
Alive and blogging again
Igår var det ju midsommarafton. Vi var här hemma hos oss, tillsammans med min pappa, min bror, svärmor och svåger. Det var trevligt med sedvanlig sillunch, jordgubbstårta och grillat på kvällen. Självklart gjorde vi en midsommarstång och barnen dansade runt den. Roligast tyckte de att Prästens lilla kråka var.
De är ju för söta
Tröstlöst arbete
Han kämpade länge och väl, men tyvärr så syns det inte på gärdet att han har varit där och klippt med sin lilla sax.
Elsa fyllde 2 år igår
Vår lilltjeja blev i alla fall ordentligt firad. Bland alla paketen fanns det en rutschkana.
Det var förstås en riktig höjdare. Tillsammans med flygplan, pussel, böcker och en massa andra saker.
På eftermiddagen kom det gäster. Mer gäster innebär - mer paket. Roligt, roligt.
Det var så underbart väder igår så vi kunde sitta ute och fika på eftermiddagen. Det kanske inte blir någon tradition (aprilväder ni vet) men det var väldigt mysigt. Notera våra fina trädgårdsmöbler som var en bröllopspresent från min mamma och pappa :-)
När ett barn fyller år kan ju inte bara det barnet få paket. Axel blev rikligt försedd han också. Bland annat med en drake. På bilden nedan gör Andreas sitt bästa för att få upp den i luften. Några minuter efter att bilden är tagen fastnar draken i en hög björk, som Andreas fick klättra upp i för att få ner draken. Jag tog inget kort på detta, men filmade istället.
Elsa blev i alla fall mycket firad och uppvaktad.
Heinz och Marita: Tack för kortet. Elsa blev mycket märkvärdig över att hon fick post :-)
Minisemester bokad
Nu i veckan bokade jag en liten minisemester. Två nätter i en campingstuga på Öland. Axel frågar så dant om vi aldrig ska åka till Öland någon gång igen (vi var där förra året och han tyckte det var så underbart roligt). Han vill se väderkvarnarna och han vill åka till Lådbilslandet. Helst skulle han förstås vilja att vi bodde i en husvagn i år igen, men vi (det vill säga Andreas och jag) tycker att vi lika gärna kan hyra en campingstuga. Då har vi dusch och toalett inne i stugan och vi har hoppkudden (som var det roligaste Axel tyckte på campingen) inte så långt borta.
I midsommarveckan åker vi alltså iväg en liten kortis. Måndag till onsdag bara. Andreas har inte semester då ännu, men han jobbar bara torsdagsdygnet den veckan, så det går bra i alla fall. Sedan åker vi hem till vår gård och firar midsommar där, med stång och hela faderullan.
Oj så hes
När det är så ska man ju enbart vila rösten. Jo, jo. Axel tycker att det låter så roligt när han inte kan få fram ordentliga ljud, så han går och pratar och bubblar hela tiden. Den hesheten lär väl aldrig försvinna.
Nu har jag i alla fall placerat honom framför en film (Ice Age) och då är han väl tyst under tiden som den är. Förhoppningsvis.
Vårbruket är igång
Axel har fått en ny leksak ;-) Eller är det Axels pappa som har fått en ny leksak? Jag kan inte avgöra. 
En sak är i alla fall säker. Vi kommer att ha en mycket välklippt gräsmatta i sommar.
Sommar ja. Vilket underbart väder det har kommit nu. Solen värmer och det är bara helt och hållet underbart att vara ute nu. Barnen älskar det. Vi gräver, vi räfsar, vi cyklar, vi hoppar, vi går, vi klättrar, vi leker, vi krattar, vi rycker, vi plockar.
Inskolningen går mindre bra :-(
Nåja, vi har bara försökt att lämna igår och idag. Elsa är det som sagt inga som helst problem med. Men Axel klamrar sig fast vid mig och skriker, gråter, vädjar, önskar... allt man kan tänka sig... att jag ska stanna kvar och inte lämna honom. Jag håller förstås humöret uppe medan jag är kvar på dagis, men när jag åker därifrån trillar stora krokodiltårar nerför mina kinder. Måste han känna så här? Gör jag något fel? Känner han verkligen sådan ångest över att vara utan mig på dagis? (När jag har varit kvar har det varit hur roligt som helst).
Igår kom jag tillbaka efter ett tag och fröken sade att han hade ju lugnat ner sig efter ett tag, men det kom små snyftningar efter mamma bra länge. Jag ska snart åka ner till dagis och hämta dem nu, den andra dagen de har varit själva. Hoppas att det gick bra efter att jag åkte idag med. Ångest.
Imorgon ska Andreas få lämna dem och så hoppas vi att det går bättre. Han har ju dagvecka nästa vecka och då börjar vi jobba samtidigt. Det innebär att han kan lämna på dagis han också. Funkar det bättre med pappa imorgon på inskolningen så blir det så vi får göra nästa vecka när det ska vara blodigt allvar.
Påskafton
Påsken kom till oss också :-) Efter lunchen hittade vi ett kuvert med Axels och Elsas namn på. Det var från påskharen. I kuvertet låg det ett kort med en bild på påskriset som står utanför dörren. Vi gick förstås ut för att titta om påskharen hade lämnat något godis där. Det hade han inte. Det hängde bara en ny bild där. På hundkojan. Så vi sprang dit för att se om det låg något godis där. Det gjorde det inte. Det fanns en bild på snöplogen där. Så vi sprang dit för att se om det låg något godis där. 
Vi fick springa runt hela gården. Ner till ladugården, upp till brevlådorna, bort till gungan, innan det sista kortet visade på vår ytterdörr. Där låg det två påskägg. Ett till Axel och ett till Elsa. De låg inte där när vi gick ut, så vi måste ha varit påskharen i hälarna hela tiden. Tyvärr hade han redan hunnit springa upp i skogen innan vi kom ifatt honom. Vilken tur att han lämnade påskäggen i alla fall. 
Inskolningen är påbörjad
Det gick jättebra och det verkar vara ett bra dagis. Trevlig personal och trevliga lokaler. Axel ville inte följa med in när vi kom dit, utan stannade ute och lekte med de andra barnen som också var ute. Det var bara tre andra barn där idag. Det skulle vara rätt så lite barn hela veckan, eftersom många är lediga i påskveckan. Det är nog bara till vår fördel tror jag.
Imorgon ska vi dit igen. Vi får se hur det går när vi har varit där i ett par dagar. Det känns verkligen som en ny epok nu. Barnen har blivit så stora.
Glad tjej
Så här glad kan man vara en härlig vårdag. Visst får tofsarna och hårspännena henne att se mycket större ut än vad hon är. Lilltjejan har ju faktiskt inte fyllt två år ännu :-)
Linköping idag
Vi stannade inte så länge, men fick ändå mycket gjort. Vi shoppade lite smått och gott, både i klädaffärerna och inne på IKEA. Elsa var jätteduktig och hade så roligt när hon sprang omkring. Till skillnad från när vi åker hela familjen och det är två syskon som triggar varandra, så lyssnade Elsa på mig hela tiden och hade stenkoll på var jag var någonstans. En lyckad och mysig dag med andra ord.
Dagis
Ja, ja. Måndagen den 2:e april ska vi i alla fall infinna oss på "Skorpan" klockan 10.00 för att bli runtvisade och få lite information. Det är både spännande och skrämmande. Men det kommer nog gå bra. Eller hur?? Och sedan börjar en två veckors inskolning. Tisdagen den 17:e april börjar de på riktigt. Dagisbarn.
Busfabriken
Idag har vi varit och busat på Busfabriken... igen :-) Elsa gav till ett äkta glädjetjut när vi kom in och hon såg allt det roliga. Axel var bara kontaktbar de första minutrarna. Sedan sprang han och hade bara framför sig det nästa han skulle leka med, klättra på, hoppa på etc. Det var två mycket trötta föräldrar som nöjt konstaterade att de tre timmarna man får vara där hade gått och att vi *tyvärr* var tvungna att åka därifrån. 
Matdelen i köket är färdig
Här kommer i alla fall en före och en efterbild på matplatsen.
Mums framför brasan
Imorse drog barnen fram varsin saccosäck framför brasan i köket där de intog sina frukostmackor. Mys i alla högsta grad.
(observera den färdigspacklade väggen där tapeter ska upp inom en mycket snar framtid)
Vår nya farstu
Det var sent på natten när han äntligen var färdig och kom och lade sig. Så här blev resultatet.
Så, med lite mer färg på dörrar och foder, nya garderober och inredning så kommer det nog att bli jättefint hoppas jag. Tapeten är samma tapet som vi ska sätta upp ute i köket också. Det är en tapet som var väldigt vanlig under 1800-talets slut och eftersom det här huset är från år 1900 så är det lite skoj att försöka vara tidstypisk med ursprungliga golv och en tapet som skulle ha kunnat vara då. Så här ser mönstret ut på nära håll.
Vilket röj det har varit här idag
Inte nog med det. När de skulle åka hem smet det in en katt hos oss. Det har i en dryg veckas tid varit en katt runt huset. Den är jättekelsjuk och verkar vara mycket tam och van vid barn. Den har fått mat inne hos Birgitta, men hålls mest runt vårt hus och under det. Det är väl varmt där för att vi eldar så mycket. I alla fall lyckades katten smita in hos oss. Alla som känner vår hund Lotha, vet att det nog inte var så lyckat. Nu lyckades honinte få tag i katten, mycket tack vare mitt ingripande, men det var en rasande jakt genom huset innan jag fick stopp på hunden och lyckades få ut den objudna gästen.
Pust. Nu ska jag nog vila lite ;-)